Onsdag den 30/5 vaknade Eddie 04.30 & tyckte att de var morgon så de var bara kliva upp. I samma veva som jag ställde mig upp från sängen knöt de sig ordentligt i magen, gjorde riktigt ont men gick över efter en stund.. 10 minuter senare vart de samma igen och så höll de på.. Förstod ju att de var värkarna som startat. Vi bestämde oss att ta en barnfri dag redan då så vi ringde mamma som kom och hämtade barnen.. Jag & Robban drog till Luleå, jag ringde förlossningen och rådfråga eftersom dom andra förlossningarna gått snabbt. Dom tyckte vi skulle komma dit och kolla så de gjorde vi. Jag var då öppen 5cm men fortfarande molde de bara lite i magen och 10 minuter mellan värkarna. Vi drog ut på stan & shoppade och kollade på bilar. Våran sista affär vi skulle in på var willys men kände redan då att värkarna hade blivit lite väl kraftiga men de gick de också. Köpte mig lite godis och tidningar =) Kände att de var dags att åka in när hela kroppen nu vred sig åt alla håll medans vi åkte bil, och ryggen gjorde så ont. Kom fram till sunderbyn och när ja klev ut från bilen var värkarna riktigt jävliga, gick dubbelvikt och höll armkrok med min kära annars hade ja nog ramlat ihop. Hade 5 vidriga värkar från parkeringen in till sjukhuset. Kom in på förlossningen kl 16 och dom kopplade då dit för att kolla CTG kurvan. Dom gick ut från rummet och i samma veva fick jag en krystvärk.. Ropa åt Robban att han sku trycka på knappen för huvudet är typ ute. Kändes som en evighet innan dom kom in, så jag sa att bäbisen är på väg men dom trodde nog inte riktigt på mig så dom slet av mig byxorna och såg då det lilla huvudet ;)
paniken infann sig rätt fort när man såg hur dom stressa och börja springa omkring där inne och ringa efter folk. Kom en sköterska och stappa en spruta i låret på mig (tror den gjorde mest ont just då) vattnet gick.. spruta i hela rummet tror ja, var som en vattenballong som sprack, tror min kära sambo var skärrad.. en värk till kom och lillan kom ut.

Summan av detta är alltså att jag var inne på förlossningen kl 16..
16.15 hade jag en perfekt liten tjejj i mina armar.
Så liten och så underbar!!
Glädjen och kärleken är ENORM!!
Vilken lycka.

Elvira Renberg blir hennes namn, hon vägde 2590g och var 48cm lång.